månadsarkiv: januari 2012

Beträffande Livets Goda granskar Systembolaget

Vad avgör vad vi svenskar har att välja på bland Systembolagets hyllor? Vad avgör vad vi svenskar har att välja på bland Systembolagets hyllor? Är det efterfrågan från konsumenter, inköparnas trendanalys eller det som skrivs i svensk och i internationell dryckespress? Livets Goda forsätter sin reportageserie om Systembolaget och dess leverantörer.

Ja, det är det vår senaste del i vår artikelserie Livets Goda granskar Systembolaget, handlar om och som ni kan läsa här på hemsidan. Och under flera år har vi på Livets Goda fått höra missnöjet direkt från många av våra vin- och spritimportörer i Sverige beträffande Systembolaget och deras pris-, lanserings- och urvalspolitik.

Det här gäller som vi tidigare nämnt både små och stora importörer. Liksom många konsumenter. Och vi på Livets Goda har under många år högt och tydligt deklarerat att vi anser att det är närapå maffialiknande metoder Systembolaget sysslar med. Just därför att deras ”kunder”, importörerna, inte vågar gå ut och klaga offentligt då man är rädd för att det ska drabba deras produkter. Att Systembolaget på något sätt ska ”hämnas” i form av att försvåra för den importör som ”klagar”.

Systembolaget ska inte bestämma hur mycket ett vin ska kosta för att inte kallas dyrt, eller vad en konsument ska tycka om. Det tillhör det förlegade sättet att se det på beträffande vin. Det är upp till importören, vinproducenten och till sist konsumenten att bedöma. Säljer man skitviner så kommer det att till slut synas och självsaneras genom att ingen köper vinet. Och vi alla som skriver om vin, som kallar oss vinskribenter, kan agera vägledare, rådgörare eller kalla det vad som helst, för den som känner att det behövs. På ett ärligt vis. Systembolaget är en distributionskanal och inget annat, som har som förbaskat plikt att se till att så många viner som det någonsin går är tillgängliga för konsumenten. Annars har man förbrukat sitt monopolkapital.

Tyvärr har Sverige också fått en vinjournalist/skribent-anda där det egna jaget går före både vinet och vinproducenten, i inte alla men i väldigt många fall. För kom ihåg, det är för kärleken till vinet vi alla en gång började med det här med att förmedla de vinkunskaper och smaker vi samlar på oss, inte för att själva utse oss till egocentriska ”vinskribentgudar”.

Men tyvärr har vi samtidigt inköpare på Systembolaget som tror de är lika stora gudar (med ofta bedrövligt dålig smak…) som bestämmer vad vi, du och jag som konsument ska styras att inhandla. Och det handlar oftast om slimmade, anpassade oförargliga viner som liknar mer druvjuice än vin.

Till sist, ett liknande scenario som Erik här på Livets Goda inte kunde låta bli att drafta för mig under en av våra många irriterande diskussioner om Systembolaget:

Tänk om det bara skulle ha funnits en enda skivbutik i Sverige, som agerade som Systembolaget och totalt ignorerade vissa skivor eller artister.

”Offert 9734: Vi söker just nu en blond tjej, 19 år med dålig sångröst, låtarna ska vara eurodisco med halvnaket omslag. Produktionen simpel och billig så vi kan rea ut direkt. Bara vi säljer tillräckligt mycket!!! Har du material för tre skivor så kan vi göra en box för samma pris, kvaliteten och texterna på låtarna spelar ingen roll. Bara vi får mycket musik till lågt pris.”

PS. Du som har grym röst och gör det här med hjärta och själ – bry dig inte om att skicka in din skiva. Vi är inte intresserad av det. VI VILL SÄLJA!”.

Explosion av kändisviner..

Bengt Frithiofsson var tidigt ute. Under det senaste året har vi sett hårdrocksband lyckas. Nu kommer Ledin och Morberg, snart garanterat betydligt fler. Egna labels, ”egna” viner.

Vår chefredaktör har berört det i ledare och visst är det galet fånigt. Kan se det framför mig:

Känd person presenteras för tre viner av en duktig importör. Väljer ut sin favorit och vips! Så har han nästan ”varit med och producerat” vinet. I alla fall varit starkt delaktig i framtagandet.

Blev dock effektivt tystad häromveckan. En erfaren vinimportör berättade att de åtskilliga gånger offererat Systembolaget ett mycket bra vin från Australien men att de aldrig lyckats ta sig igenom filtret.

Vad gör de? De frågar ett världskänt rockband om de vill låna ut sitt namn på etiketten. Visst är det smart? Huvudsaken är ju som sagt innehållet.

Jag har för mig att det tog Joakim Peroni, importören bakom KISS egna vin, mindre än en vecka att kvala in i ordinarie sortimentet på Systembolaget tack vare åtskilliga beställningar genom beställningssortimentet av bandets fanclub. Fånigt absolut men säkert lukrativt.

Är övertygad om att vi kommer att få se viner med fotbollslag på etiketten snart och dansband och författare. Alla mer eller mindre inblandade i själva vinet. Oavsett vad vi tycker om det.

Och.. handen på hjärtat, hade Kevin Spacey släppt ett vin hade jag nog provat det i alla fall..

Är det inte innehållet som räknas?

Nyss hemkommen från Cognac plockar jag varsamt fram den flaska Leopold Gourmel Quintessence som jag fått tappad direkt från fatet på plats i Gente i hjärtat av Grande Champagne..

Enkel flaska, enkel träbox, magiskt innehåll.

Jag hade kunnat få den tappad i en handgjord kristallkaraff och betalat dubbelt upp. Aldrig i livet. Tusen gånger hellre tar jag två flaskor av det gyllene innehållet som kittlar näsan med ljuvlig apelsinnougat, jasminblommor och kanel.

Njuter av mångfalden i det Cognathèque som ligger i hjärtat av staden Cognac. Över 400 sorters cognac, många av dem i exceptionellt vackra flaskor. Längst in i den ljuvliga butiken finns ett rum där glashyllor fylls av det allra, allra bästa de olika cognacshusen har att erbjuda. En del av förpackningarna är så extrema att det nästan är löjligt.

Ok, jag inser att har jag obegränsade medel så kanske jag föredrar att betala 3000 kronor extra för att få ett skinnschatull som liknar ett dragspel på var sin sida om min kristallkaraff med sprit. Men hallå.. vad gör du när den är tom då? För inte sparar du på tomflaskor om du har råd att köpa dem. Eller är du inte ens intresserad av innehållet?

Såg faktiskt något ännu värre idag.

En karaff med vodka, fyra glas att dricka ur som medföljer. Förpackningen? Ett Fabergéägg prytt med en kungsörn designad av en florentinsk mästerjuvelerare som har arbetat i Vatikanen i över 30 år.

Och nu pratar vi vodka.. Inte cognac som gjorts av vin som gjorts av selekterade druvor som destillerats varsamt och sedan vilat på handgjorda limousinfat i över 40 år.. (glöm inte att två procent dunstar varje år).

Jag köper att ”Ok, jag är tsar Alexander III och jag vill ha min vodka i ett ägg från Fabergé”. Men vem annars skulle lägga cirka 70.000 kronor på en flaska vodka? Tänk vad mycket fantastisk cognac du får för det..??!!

Vill du ha en budgetvariant? Well.. då finns vodkan i en billigare emaljförpackning (den finaste är tydligen i guld och silver) för ynka 30.000 kronor flaskan. Men.. då får du med fyra glas också!

Tips: Låt köttet bada i champagne

Timbuktu kom över till redaktionen häromdagen och jag passade på att laga till en variation på oxfilé. Jag brukar sällan marinera när jag tycker att bra kött ska få smaka sitt ursprung men för vår käre gäst gjorde jag alltså ett undantag. De ädla köttdelarna fick sig en härlig champagnedusch och fick ligga och dra sig i bubblet över natten och halva nästa dag.

Resultatet, efter en snabb halstring på hög värme i stekpannan, blev ett fantastiskt mört kött som fick mycket fina och milda smaker av läder. Låter kanske märkligt men det var bara i positiv innebörd.

Ett fint tips så prova gärna nästa gång det är dags för kött – vilket förhoppningsvis är snart.

Lägg köttet i en påse med två vitlökslyftor och två lagerblad. Häll över champagnen så att det täcker köttet och massera köttet i champagnen. Tänk på att välja en champagne som inte innehåller så mycket socker, exempelvis en ”extra brut” som max ger 6 g socker per liter men helst ser jag att du använder en ultra brut som har 0 g socker i sig. Pressa ut luften och knyt ihop och låt stå över natten eller så länge du har möjlighet. Skölj sedan hastigt av köttet innan du steker det.

Rätten i sin helhet:

”Champagnemarinerad oxfilé med tryffelsky, selleri, ruccola, parmesanflan och puré på kålrot, morötter, spiskummin och asiatisk curry”