Sex, vin & semantisk blekning

Tanken har slagit mig mer än en gång; hur beskriver vi egentligen våra doft- och smakupplevelser för andra? Vad är det för associationer vi gör, vilka är metaforerna vi använder och framför allt; varför? Söker vi uppmärksamhet eller är ett vin som beskrivs som sexigt och förförande endast ett exempel på semantisk blekning? Ett ords etymologiska betydelse kan över tid ändras, försvagas eller rentutav försvinna. Lingvisterna kallar fenomenet för just semantisk blekning. I grunden ingen ny företeelse eller för den delen något som annars är populärt att dra till med; skylla på internet. Nej, cybervärlden kan inte anklagas för att ha startat blekningstrenden men säkert är det den främsta grogrunden för framtida etymologiska rörelser.

Hur ser dagens vinbeskrivningar ut, oavsett om de levereras i tryckt form eller på nätapplikationer som Instagram? Vilken vokabulär används och vilka känslor försöker författaren av texten att framkalla? Och hur skiljer vi på att beskriva något positivt respektive negativt?

Just negativt kontra positivt är fascinerande. Vi använder oss av mer extrema och detaljerade adjektiv när vi vill särskilja olika negativa upplevelser emedan vi tenderar att använda generellt värdeladdade adjektiv för att beskriva något bra. Ord som lika gärna kan beskriva smak som doft eller utseende. Det råder ju ingen tvekan om vad adjektiv som fantastiskt, betagande,magiskt eller underbart förmedlar till läsaren när ett vin beskrivs, men samtidigt är det vaga beskrivningar om vad du kan förvänta dig. Jämför det med negativa som hellre tenderar till att beskriva vad som är dåligt; unket, orent, metalliskt eller oxiderat. Människan har helt sonika ett större behov av att sätta ord på något negativt då detta tycks påverka oss starkare och oftast under längre tid än det positiva.

Frågan är dock om detta omedvetet utnyttjas idag, för att synas och höras i en allt mer konkurrensutsatt marknad där det gått ekonomiskt intresse i vinbedömningar. Att vi använder än starkare positiva adjektiv i våra beskrivningar, trots att de inte korrelerar med verkligheten längre? Vem är vi att bedöma en dryck som gudomlig exempelvis. Hur funkar det för en ateist eller i ett sekulariserat samhälle?

Med framväxten av en vinkritikerkår för drygt 30 år sedan, främst i USA, så började dessa använda metaforer i allt större utsträckning för att beskriva vin. Enligt Adrienne Lehrer, professor i lingvistik vid Arizona University, var det till en början kroppsliga metaforer såsom manligt, bredaxlat, fylligt, runt eller feminint som brukades. So far so good. Inget ont i detta även om jag än idag inte riktigt fattar det där med ett manligt vs feminint vin.

Men när metaforerna allt mer drog åt det sensuella och sinnliga hållet till, ja då blev det genast lite mer obekvämt eller ibland komiskt. Tänk viner som är sinnesvidgande, förförande, hedonistiska eller rentutav sexiga. Eller som en känd vinskribent beskrev ett vin; viagra i vätskeform. Japp, jag kämpar verkligen här för att undvika att visualisera vad som åsyftas eller vad som fått vinjournalisten till denna referens. Litteraturprofessorn Sean Shesgreen menar att den erotiska tonen som vi använder när vi talar och beskriver vin och mat är relaterad till att fixeringen kring just gastronomi har passerat fixeringen av sex.

Han fann även en intressant distinktion i våra ordval för att beskriva vin, mat och råvaror i stort. Ju dyrare och mer exklusivt något ansågs vara desto större bruk av beskrivningar som sexigt, sensuellt, smeksamt och förförande. Däremot när vi beskrev varor och råvaror som inte andades dyrt, men som vi ändå var positiva till, så användes snarare ord som relaterar till begär; tänk beroendeframkallande, klunkvänligt, fix eller andra drogassociationer. I bakhuvudet så appellerar vi då mer till belöningscentrat i hjärnan. När det kom till mat var det framförallt fett och socker som framkallade beskrivningarna.

Här i Sverige så är vi naturligtvis influerade av de internationella vinskribenterna, vare sig vi vill erkänna det eller inte. Och vi använder också samma metaforer. Men nedan är blott ett hastigt axplock av exempel på sexrelaterade vinbeskrivningar från några av de etablerade utomlands. Vad sägs om:

”The 2011 Cabernet Sauvignon is soft, sensual and inviting.”

”….with sexy oak spice and floral qualities adding complexity. Sappy and expansive in the mouth.”

”…fully enveloped tannins and an utterly captivating, sexy Asian spice quality.”

”…revealing a sexy, upfront style with projected aromatic.”

”Sexy and almost decadent.”

”Sexy austerity. Gets the juice going.”

”Extremely satisfying, juicy, thirst-quenching.”

Frågan är om dessa metaforer som allt mer används, och de extremt värdeladdade positiva adjektiven verkligen kommer uppfattas likadant av alla? Har vinbeskrivningar gått för långt och närmast blivit en öppen dagbok av författarens egna upplevelser av vardagen, behov av att försköna densamma eller ta till ytterligheter för att synas? För ärligt, hur många äktenskap riskerar inte gå omkull en fredagskväll om mannen vill impa på hustrun och beskriva vinet de dricker som ”sexy Asian spice quality”?

*Startbilden visar undertecknad på väg att få upphällt ett minne för livet. Och säkerligen använda ett språkbruk sprängfyllt med metaforer….

 

Niklas Jörgensen

Precis som efternamnet antyder så har Niklas danskt påbrå. Efter avslutade studier i Lund arbetade han ett par år på anrika Kjær & Sommerfeldt i Köpenhamn innan flyttlasset gick till Stockholm där det bland annat spenderades några år på Vinkällaren Grappe. Niklas är den fortifierade rösten i cyberrymden och driver bland annat sidan Mad about Madeira.

You may also like...

Kommentera