In Pursue Of Balance lägger ned verksamheten. Och snacket går…

Idag är 36 vinerier medlemmar i vad som allmänt förkortas IPOB (In Pursue Of Balance). Ett sista, avslutande event är planerat till november 2016. Var och hur är ännu oklart.

Jag antar att initiativtagarna Rajat Parr och Jasmine Hirsch själva redan från starten 2011 förstod vilket mediadrev som skulle följa – konstigt vore faktiskt annars, då motsatsen kändes omöjlig. Inte för att de ingående vinernas höga kvalitet skulle betvivlas, inte heller för att de fokuserade på Chardonnay och Pinot Noir, men för att namnet provokativt indikerar att det dräller av obalanserade viner.

Jag gillar balans. Känner heller faktiskt ingen annan vinkonnässör värd namnet som ogillar balans. Tro det eller ej, men jag har heller aldrig träffat någon mentalt neutral  eller till och med urbota korkad BIB-entusiast, i alla fall vad jag kan komma ihåg, som de facto förordat den kubistiska förpackningens innehålls positiva obalans.

IPOB är en organisation som samlade nya stjärnskott och klassiska Kalifornienproducenter som alla förenades i sökandet efter balans. Eller? Jag fattade aldrig deras manifest. Sorry. För mig var en de mest överraskande medlemmarna vinmakarunikumet Josh Janzen på Mount Harlan-baserade Calera. Varför ville en 70-årig gubbe som i 40 år presenterat balanserade viner plötsligt joina en nytt närverk som sökte balans?

Media, Sommelierer och en mängd vinintresserade privatpersoner gick dock igång på IPOB’s raka kommunikation och enkla budskap. Balans…

Balans kan alltid diskuteras. Generellt skulle jag säga att ytterst få viner över 200 kr per definition är obalanserade. Oavsett ursprung. Dagens vinmakare har viss koll – tro mig. Och de flesta av dem kan faktiskt göra viner med 15+% alkohol som är ”balanserade”. Om de vill.

Visst, det dräller fortfarande av überextraherade, restsockersliskiga viner i bland annat Kalifornien, där balansfaktorn verkligen kan diskuteras, men generellt anser jag att termen är – för kvalitetsviner – missvisande. Medlemmarnas snittpris inom IPOB ligger runt 400 kr. Vem jagar fortfarande balans i detta prisspann? Det borde vara en förutsättning.

När jag diskuterar det spröda ordet ”balans” med nya Sommelierer på Restaurangakademien är alkoholhalten, som inom IPOB uppfattas som den enskilt viktigaste faktorn, enbart en bricka i spelet. Syran är minst lika viktig, pH-värdet likaså, men vi kan heller inte ignorera restsockerhalten eller tanninernas kvalitet. Sen kanske du personligen inte gillar stilen på vinet, men det är liksom inte frågan, eller?

Känner du dig tveksam, balansmässigt alltså, när du (som vinmakare) presenterar ditt vin för trendiga Sommelierer i New York eller kanske Stockholm? Byt jobb.

You may also like...

Kommentera