7 x minnesvärda viner, sommaren 2016

Semestern är slut. Verkligheten är tillbaka. Minnena många.

Tar mig härmed friheten att sammanfatta sju viner som för egen del bidrog till sommaren 2016:s bästa upplevelser. Temat är obefintligt och kvaliteten varierande, men gemensamt för samtliga är att de förknippas med ett fint personligt minne.

2014 Niepoort Redoma Branco, Duoro, Portugal. 92+ LGP.

Vinet är coolt på så många sätt, men dagen då det dracks var än viktigare. Satt på Operakällarens vackra terrass tillsammans med en sällan skådad svensk ”vinadel”. Gratisluncher lockar, liksom. Vad överraskande få verkade medvetna om var att vinmakaren Dirk Niepoort, enligt flera oberoende källor dagarna innan eventet lämnat denna legendariska familjeegendom pga meningsskiljaktigheter angående framtiden.

Dirk, en av galjonsfigurerna bakom de s.k. Duoro Boys (som betalade lunchen), såg både tagen och ledsen ut. Var detta slutet, frågade jag? Han svarade i flummiga ordalag. Känslan var knepig. Lyckligtvis har familjen slutit fred och vi ser fram emot fler toppviner från denna spännande och personliga producent.

2012 Keller Hipping -R-, Rheinhessen, Tyskland, 93 LGP

Vinet är en närmast torr skapelse av Tyskland kanske bäste vinmakare, men grejen med just detta vin är inte den reella kvaliteten. Det som gör denna mjukt utvecklade, persikoosande och försiktigt honungskryddiga, strama och eleganta Rieslingversion till något extraordinärt stavas Royalty.

Och inte då det leksaksviktiga, svenska kungahuset, utan det enda som egentligen motsvarar epitetet ”royalty”, nämligen Englands anrika dito. Av diffusa anledningar har denna familj valt just detta vin till de senaste årens dop, bröllop och andra diverse fåniga pyjamaspartyn. Vinmakaren Klaus-Peter Keller är kompetent, inte bara i källaren, utan också även affärsmässigt, vilket betyder att de senaste årgångarna uteslutande sålts till det Engelska hovet. Att jag fick dricka vinet i sommarstugan medan vi väntade in glöden på grillen var… fint.

2001 Chateau La Mission Haut-Brion, Pessac-Léognan, Bordeaux, Franrike, 94 LGP

”Brorsan” hällde detta blint, utomhus, i kassa glas när en av få sommarstormar passerade Östbjörka (ca 10 km norr om Rättvik, där föräldrarnas sommarstuga är belägen). Vinet doftade med tanke på betingelserna typ ingenting, men det smakade gott, länge, raffinerat och elegant. Storhet. När maten var klar och vi satte oss ner framför den i förväg tända brasan njöt vi av ett stort vin, från en årgång som fler borde upptäcka!

2001 Chateau Poujeaux, Moulis-en-Médoc, Bordeaux, Frankrike, 91 LGP

Detta vin serverades på samma plats några dagar senare och påminde oss alla om varför man konstant dricker för lite Bordeaux. Det handlar inte alls om flashiga etiketter eller om kreditkort som skakar när man slår in koden – det handlar om en inneboende kvalitet, en svårimiterad stil och ett ”prisvärde” som är unikt i vinvärlden.

2003 Favia La Josefina Pinot Noir, Russian River Valley, Kalifornien, USA, 91 LGP

Detta unika butelj är absolut inte den bästa, åldrade amerikanska Pinot Noir jag provat, men den imponerade med sin rika, yppiga frukt, söta men fortfarande närvarande tanninstruktur och positivt dammiga mineralitet. Väl utvecklad; ja, kanske – mycket ek och hög alkoholhalt; ja, absolut – elegans och finess; inte ett jävla dugg. Men denna flaska kvalar likväl in i kategorin Sommarens Mest Minnesvärda viner eftersom det var den enda 5-liters butelj som producerades från firmans debutår av detta vin! Att världsberömda vinmakaren Andy Erickson valde att servera den till oss inbjudna gratisdrickare var, minst sagt, coolt.

Etiketten Favia är namngiven efter Annie Favia, som är en hett eftertraktad vitikulturist i Kalifornien och hennes make (Andy Erickson) ligger helt eller delvis bakom Harlan Estate, Dalla Valle och Ovid m.fl. exklusiva viner från Napa Valley. Den egna etiketten Favia inkluderar också några riktigt fina grejer och tillsammans med Stockholmska elitköttkrogen AG presenterade Andy själv deras gemensamma projekt Silver Forge, vilket ni kan läsa mer om här.

2007 Domaine du Pegau Chateauneuf-du-Pape, Rhone, Frankrike, 97 LGP

Jag har en tveeggad feeling inför denna egendom. Laurence är svår att inte älska, men hennes viner tenderar ibland att vara både väl rika för min personliga smak samt i vissa årgångar ödsla med onödigt volatila aromer. Denna flaskan var perfekt! En imponerande kombination av slösande rik frukt och i dagsläget närmast perfekt integrerade tanniner samt en bärande syra som låter hela Garriguehärligheten gulla i munnen. Galet gott i en personlig och stiltypisk stil, som för mig tillhör de bästa vinerna som Pegau någonsin lanserat. Stort tack till Team Broman!

2014 Sami-Odi XIV Syrah, Barossa Valley, Australien, 96 LGP

Mitt vin, min producent – mao andra ord sjukt partisk, men jag vill likväl inkludera minnet som ett av sommarens finaste, tack vare Anders Enquists kärleksfulla kommenterar en sen kväll, eller snarare tidig morgon, denna härliga sommar 2016. ”Jag måste få köpa det här!” Sorry, it’s sold out…

Välkomna till hösten 2016! Massvis av goda viner väntar.

You may also like...

Kommentera